Åh förbaskade mysmage!!



Mor och dotter.

Nu ska det blir lite personligt, jag försöker mig på det, trots att det varit så mycket hat på bloggen och allt som hör därtill, men det är faktiskt min blogg, där jag ska kunna ventilera och få ur mig mina tankar.
Jag vet att jag har en gammal trogen läsare här, som heter Camilla. Min blogg IDAG är inte i närheten av vad den var för 5-6 år sedan, right? Men jag trot jag ska göra ett försök, jag mår trots allt som bäst när jag får skriva.

Jag är ledsen. Fundersam och känner mig så fruktansvärt ensam. Ensammast i hela vida världen.
Jag måste låta mig känna så, trots att jag inte vill. Jag är besviken på många olika saker, på situationer, personer och hur man kan svika så hårt.
Det var inte såhär det skulle bli. MEN nu ser min situation ut som så att jag är en ensamstående mamma, dock en stark sådan. Jag har två vackra änglar varannan vecka som jag andas för varje dag och varje sekund. Det är DOM som ger livet mening och sätter en guldkant på vardagen. Jag saknar dom varje dag!

Senast 1 oktober flyttar vi in i våran fina söta lägenhet. Jag båda längtar och gruvar mig, för då kommer allt bli svart på vitt. Men eftersom jag är en sådan som gillar att testa mig själv, så ser jag fram emot det.



Det är med delade känslor jag flyttar härifrån. Mitt hjärta vet vad det vill men min hjärna är schitsofren.
Jag är bara så innerligt själstrött på att bli sviken. Mitt hjärta pallar inte en enda knuff till.
Kanske det är bäst att packa in det i glapack och stänga dörren?


För en vecka sedan låg jkag i sängen och lät ångesten gripa tag i mig.
Magen vändes ut och in..Hela jag skakade av sorg och besvikelse..
Jag såg inget slut i all smärta..Men jag hade en ryggsäck som jag samlat erfarenheter i.
Och i den började jag söka.
Tills jag fann den, styrkan.
Tog mitt första steg, och sen ett till.
Idag springer jag.

Adele - Set fire to the rain.. SAGOLIK.

 

 

My hands, they were strong, but my knees were far too weak,
To stand in your arms without falling to your feet,

But there's a side to you that I never knew, never knew,
All the things you'd say, they were never true, never true,
And the games you'd play, you would always win, always win,


But I set fire to the rain,
Watched it pour as I touched your face,
Well, it burned while I cried,
'Cause I heard it screaming out your name, your name,

When laying with you I could stay there,
Close my eyes, feel you here forever,
You and me together, nothing is better,

'Cause there's a side to you that I never knew, never knew,
All the things you'd say, they were never true, never true,
And the games you's play, you would always win, always win,

Ser dig vända om och gå
inom mig ilska
ångest
rädsla
lämna mig inte!
det är bara du
och jag
kan inte vara ämnad
för någon annan än
dig

och jag
är inte redo att
se dig försvinna
veta
att du
slutat existerat
i mitt liv.

jag har
sårat mig själv
slitit upp mitt
hjärta
och hoppat
från skyskrapor i
mitt
huvud
och jag faller
faller genom molnen
ge mig
min kärlek tillbaka
du vill inte ha den
och jag
är redo
att ge den till
någon annan.

(lögner)

Septemer månad, snart oktober och nästan jul.

Sista tiden har varit upp och ned, slitits mellan förtvivlan och hopp. Detta är nytt för mig, att lära mig leva med mina känslor, jag vet inte alltid hur jag ska hantera det. Lycka är lätt att hantera, det är bara att glida med och uppskatta. Sorg och smärta har jag svårare för, jag hanterar det inte bra. Ena sekunden biter jag ihop, stänger in och blir till is, men den nya anna är inte riktigt så, så jag släpper ut det och bryter ihop istället...

 

Det är inte som det ska vara just nu. Allt är fel. Fast ändå rätt.

 

Hur som, nu slant jag in på något annat. Sista tiden har jag och barnen varit hos min mor o far. Barnen börjar bli så stora, tiden går för fort och jag hinner absolut inte med. Jag får panik. Line går på dagis! :) Stora prinsessan mammas. Inskolningen gick jätte bra, mycket lättare än med William. Jag och R körde varannan dag och det funkade bra för oss tror jag. Line vet ju att mamma bor själv och pappa bor själv och inte med varandra, så att det blev varannan dag kanske skulle vara förvirrande för andra barn men hon är ju van.

 

William har varit sjuk nu i några dagar, ögoninflammation och hög feber. Idag vabbade jag trots att det är Rs dagar, men i morgon måste jag på skolan så då får han vara hos R. Men idag hade vi kvalitetsmys bara han och jag. Åt lunch och satt och pratade om allt o ingenting, plötsligt inser jag hur stor HAN blivit. Man kan faktiskt sitta och prata ordentligt med honom nu och det är så fantastiskt.

 

 

Mer då?

Jomen jag har ju varit på hetsjakt efter en lägenhet nu några veckor och nu verkar det som att allt gått i lås, får veta på onsdag om den verkligen blir min, men det verkar riktigt som det! Och ingen är happier then me! Ett hem för mig och mina barn. Bara vårat! Där ingen kan säga eller kräva nånting av nån av oss. Bara för oss <3

Jag drömmer varje dag nu om att vakna upp där. I lugn och harmoni. Jag hoppas även jag finner harmoni inom mig snart, för just nu är det jävligt kaotiskt i min kropp.

 

Jag tänker inte spela stark. Om jag faller så faller jag.. Jag älskar för att jag älskar. Jag kan inte gömma mig bakom mig själv som jag gjort så många ggr i mitt liv. Jag är Jag, och den får man ta, jag tänker inte spela något spel, tänke rinte använda fula knep.

 

Jag älskar dig så det gör ont varje gång du ser på mig.

 

 

 

Lägenhet!

 

Jag och barnen kommer få det, totalt underbart i våran lägenhet!

 

I don't know what I've done
Or if I like what I've begun
But something told me to run
And honey you know me it's all or none

There were sounds in my head
LIttle voices whispering
That I should go and this should end
Oh and I found myself listening

'Cos I dont know who I am, who I am without you
All I know is that I should
And I don't know if I could stand another hand upon you
All I know is that I should
'Cos she will love you more than I could
She who dares to stand where I stood

See I thought love was black and white
That it was wrong or it was right
But you ain't leaving without a fight
And I think I am just as torn inside

'Cos I dont know who I am, who I am without you
All I know is that I should
And I don't know if I could stand another hand upon you
All I know is that I should
'Cos she will love you more than I could
She who dares to stand where I stood

And I won't be far from where you are if ever you should call
You meant more to me than anyone I ever loved at all
But you taught me how to trust myself and so I say to you
This is what I have to do



Vackert, såå vackert.