Om det är något jag lärt mig de sista åren är att inte slås till spillror för minsta lilla sak.

Jag har npg haft det rätt tufft har jag insett, det har varit, milt sagt, ett hårt halvår.
Polisen hörde av sig i slutet av veckan om personen ifråga ska äntligen tas in,
Äntligen kanske jag kan börja pussla ihop mitt liv. Bit för bit.

Att jag sen har fantastiska människor runt mig som hjälper med mig med smått och gott.
Varma vackra ord, fina handlingar, Ja allt ni kan tänka er.

Innerst inne har jag insett hur fantastiskt lyckligt lottad jag ät. Jag vill aldrig mer kunna säga nått ont om mitt liv. Nu ser jag såååå fram emot helgen <3